Brev till Rapport

Igår måndag 28.12. sände Rapport ett inslag om de skuldsattas situation i Sverige. Höll jag på att säga. Vi tar om.


Igår måndag 28.12. sände Rapport ett inslag om skuldberget i Sverige. De skuldsatta och deras situation gav man däremot blanka fan i och filmade istället en massa goddagyxskafthejhej-medborgare som mellandagshandlade. Fast ingen skugga skall falla på dessa medborgare, jag brukar själv framstå som en idiot när någon kör upp en kamera och en mikrofon i näsborrarna på mig och ställer imbecilla frågor samtidigt som jag försöker andas.

Det blev inte annat än skriva brev, trots att jag hade lovat mig själv att gå i ide tills någon vrider klockan till sommartid. För den som vill se vad det hela handlade om kan man läsa här, och inslaget kan man se här. Och mitt brev kan man läsa här där du är.  I det skrev jag också min levnadshistoria eftersom jag misstänker att dom på Rapport inte är lika bevandrade med just mitt liv som med t ex Palmes, Maos eller Nixons. Däremot vet jag att min berättelse är upprepning för den som kan min blogg, men tyvärr ser min levnadshistoria ut som den gör, eftersom jag till skillnad från katten jag hittade i somras bara har ett enda liv. Därför kan den som inte känner till min livsbiografi (eller vill ha den upprepad eftersom just mitt öde är särskilt ömkansvärt) läsa min debattartikel från i höstas. 


Men detta skrevs till Rapport:

 

Vill kommentera Jenny Lagerstedts reportage om skuldsituationen i dagens Rapport. Det ni ger är en tämligen ensidig bild om de skuldsattas situation. Här får ni min berättelse:

 

Jag har aldrig köpt något på kredit i hela mitt liv, aldrig haft några privatlån, sms-lånet var inte ens uppfunnet då jag utsattes för det statliga övergrepp som jag får leva med livet ut. Mitt enda brott var att jag skilde mig.


(Och här får Rapportredaktionen bekanta sig med min förkortade levnadshitoria, den i länken ovan. Sedan forstätter brevet som om inget hänt:)


Det är val om knappt ett år. Jag har skrivit till ett antal politiker i alla partier från vänster till höger och mött mycket förståelse av enskilda riksdagsmän. Till och med Anders Borg sa i till mig i ett telefonväkteri i P1 att han skulle titta på problemet efter att ha konstaterat att det knappast lönar sig för mig att arbeta. Men vi evighetsgäldenärer lär inte bli något hett stoff i valrörelsen så länge som rapporteringen från de tyngsta medierna är som den är. Ta ert reportage idag som exempel. Varför gjordes den ur så enfaldig synvinkel? Den enda som (förutom ett antal mellandagshandlande konsumenter som knappast visste varför de medverkade i reportaget) fick komma till tals var Jonas Åkerlund på AAA Soliditet AB som väl snarast borde vara glad över att det finns folk som försörjer honom med sina namn. Var fanns de skuldsatta? Den bild ni i ger är att det svenska skuldberget beror på julhandeln.

 

Enligt föreningen Insolvens Stockholm lär det finnas ca 400 000 överskuldsatta i Sverige. Man håller från riksdagshåll på och utreder en preskriptionslag. De flesta av de överskuldsatta har en personlig tragedi bakom sig, skilsmässa i mitt fall, men även konkurser, sjukdom och andra oförutsedda saker drabbar folk i Sverige. Och ni pratar om julklappar...

 

Varför är ni så rädda för att tala om oss i underjorden? Är det för att ingen törs börja? Eller för att män diskrimineras trots att det bör vara kvinnor? I samma sändning hade ni bekymmer med för få kvinnor i bolagsstyrelser. Eller är det helt enkelt ”för mycket 70-tal att prata om klassklyftor”? Idag ska man ju endast skylla sig själv.

 

Men lika lite som jag är ensam med mitt skuldberg, lika lite ensamma är Rapport om sned belysning av de skuldsattas situation i Sverige. Vad sägs om att syna den verkliga diskrimineringen av medborgarna? Vad sägs om att bryta en journalistisk trend? Ser fram emot ett nytt nyhetsår!

 

Med vänlig hälsning:

 

Ljuramannen

 

 

Får väl se om dom svarar. Har dock föga förhoppning om nåt mer än att dom i bästa fall tackar för visat intresse och lovar att ta upp frågan till våren. För är det nåt som förenar politiker och journalister är att dom lovar en jävla massa saker till våren. Om det inte råkar vara vår förstås. Då lovar dom samma saker till hösten. Och sen händer ingenting.



                                                                XXXXXXXXXXXXXXX



Här följer några goda råd till den som vill skriva brev till myndigheter, journalister eller politiker:

 

  • Skriv ett brev.

  • Ta en paus och drick kaffe, läsk eller något annat gott. Eller se på ett teveprogram som inte handlar om någonting viktigt, ta en promenad, virka en duk, kort och kort: lugna ner dig!

  • Läs igenom brevet en gång till.

  • Ta bort alla svordomar.

  • Ta bort alla könsord.

  • Ta bort alla hotelser. I synnerhet kapitlet där du talar om att du vet var vederbörande bor och vilka kompisar som också känner till det.

  • Nu kan du lugn och ro gå genom alla stavfel.

  • Posta.

     

Undvik alkohol och annan stimulantia under skrivandet, åtminstone om du tänker lyda råden 2-5. Lyder du dessa råd kommer dina brev att tas på ett garanterat större allvar än de som Ljuramannen skrev under ungdomsåren.


Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , ,

NU ÄR DET JUL!

En liten julvisa, eller i detta fall en dikt, eftersom bloggen saknar ljud, kanske kan vara på sin plats.

 

Nu är det jul

Nu är det kul

Den blir så lugn

Vi får en mikrovågsugn

Nu är det jul

Nu är det kul

Vi äter julmat och besöker bankomat

 

Nu firar både adel och pöbel

Av tomten får vi dadel och möbel

Och gps och ipod och en säck med tillbehör

Och mycket annat som till julen hör

Pappa får ett skalbolag och sonen får en bil

Mammas sobelbehå har stil

Lillebror får moppe, lillasyster får en häst

Av högtider är julen allra bäst

 

Nu firar disponenter och avskum

I tonvis pepsodenter och badskum

Man skänker bort tillsammans med båd pryl och attiralj

Inför mellandagarnas batalj

Farfar får en nasdaqbörs och far ett parlament

Svärsonen han får en säck cement

Sonen får ett flygfält, lillebror får som han vill

Systern hon får fjorton hästar till

  

Nu firar direktörer och flanörer

Samt jag som just nu väsnas högt och stör er

Sonens nya gym ger både muskelkraft och spänst

Pappa får en hushållsnära tjänst

Mormor får en hälsokur som ingen nytta gör

Farfar han får halva Helsingör

Mamma får ett hälsohem med badbassäng och spa

Lillebror en stat i U S A

 

Nu firar både lytta och lama

Folk och fä, ja till och med Obama

Nu tar man ledigt ifrån båd klimat och konferens

För några dar når jorden viss balans

Innan undergången firar även ledare

politiker, professor och klimatutredare

Köper klappar och presenter plus en massa strunt

Lovar bättre värld men håller tunt

 

Nu är det jul

Nu är det kul

Vår julemat

Reds i en ny apparat

Nu är det jul

Nu är det kul

vi går till bankomat

och offrar vårt klimat

God Jul till er alla!

Förutom anställda hos inkassobolag, Kronofogde, Försäkringskassa eller Familjerätt.


Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , ,

Dela

Tillväxt

Fredrik Reinfeldt tycker att vissa av länderna som var med på klimatkonferensen inte fullt ut vill satsa på klimatfrågan utan låter den ekonomiska tillväxten gå före.

- När det gäller Kina är inställningen att tillväxt går före allt annat, säger han till SVT.

Bra Reinfledt! Äntligen en som ansluter sig till Ljuramannens miljöagenda, den som ni kunde läsa om i förra inlägget, orkar ni inte scrolla ner några centimeter kan ni tycka här. 

Nu gäller det för dig att dels övertyga de övriga 193 länderna och dels ditt eget parti som inte gör mycket annat än tjatar om ekonomisk tillväxt och att den måste öka. Men ge inte upp Fredrik, jag står bakom dig!

Förresten, du har inte lust att ringa till Arbetsförmedlingen i Norrköping medan du ändå håller på? Dom skrev i förra veckan och ville sätta in mej i fas tre i Jobb- och Utvecklingsgarantin. Du kan säga att jag behövs i miljörörelsen för sänkt tillväxt och mot onödig produktion av varor, tjänster och utsläpp. Jag tror att dom lyssnar mer på dig än på mig. Din kompis Anders Borg har ju redan personligen till mig i radio sagt att det inte lönar sig för mig att jobba.

Sedan skulle du kunna spara in en del tjänster på AF genom att inte kalla dit alla lytta och halta och cancersjuka som det ändå inte är nåt med. Du försvarar er arbetslinje med att alla ska prövas för arbete, vilket innebär att dom som redan har prövats och visat sig komplett odugliga för både sin och samhällets tillväxt ska masa sig till AF där man enligt min matematik endast kommer att anställa en massa byråkrater som kommer att konstatera att den där begåvningsreserven är precis så obrukbar som alla andra undersökningar redan har visat.

Och det i sin tur är inte tillväxt i någon mening. Det låter som en avart av den socialdemokrati ni själva hela tiden har varnat för. Nä, Fredrik, lär dig av Ljuramannen, rädda jorden, lägg dej ner och sov!


Läs även andra bloggares åsikter om , , , , .
Dela

Rapport från miljökonferensen.

Såg på PLUS. Signaturen "Reumatisk kärring" skrev och klagade på att Arla hade tillsatt en skruvkork av plast på sina mjölkförpackningar och nu kunde hon inte få upp den och att det var ju även dåligt för miljön för nu kunde man inte källsortera förpackningarna eftersom de innehöll både papp och plast och på Arla informerade man att det gick visst att källsortera eftersom man kunde riva bort den lilla plastkapsylen och slänga den i en plastbehållare och resterna i en kartongbehållare. Eller nåt sånt. Jag lyssnade inte så noga och tänker fanemej inte ens skämmas för att jag inte lyssnade så noga på denna viktiga konsument- och miljöinformation och jag tänker fanemej inte riva av den lilla plastgrejen eller källsortera samma mjölkförpackning i olika behållare och vad signaturen "Reumatisk kärring" ankommer så får hon väl dricka vatten om hon händelsevis skulle lyckas vrida på vattenkranen om hon nu har någon för annars får hon väl ta sina tiolitershinkar och gå till brunnen med sina vindpinade knän och håva upp vattnet och bära det till stugan och hoppas att hon har hunnit hugga ved så inte reumatismen får övertaget innan hon lyfter yxan och hugger sej i knät.

 

Klimatkonferensen i Danmark sägs ha blivit ett fiasko! NÄHÄ! Hör och häpna, DOM HADE INTE KOMMIT ÖVERENS! USA kräver att Kina ska redovisa för alla sina utsläpp för dem men det vill inte Kina.  Men inte har USA redovisat allt som dom har att redovisa för Kina trots att kineserna är fler? Är det inte det demokrati brukar gå ut på, dom som är flest har rätt? Nä, alla u-länder ska sänka sina utsläpp och redovisa för USA. Undrar hur många utsläpp u-länderna egentligen har uppfunnit från början? Eller G77 som u-land heter numera, precis som att man nu längre inte får kalla folk för "jävla cp-mongos", numera säger man "Hörrö din jävla geesjuttisjua!". Nu när dom som egentligen har användning för kylskåp börjar få såna, bör dom inte få det för det är inte bra för vår gemensamma miljö. Men en jävla massa pengar vill man ge till u-länderna, 100 miljarder dollar per år ska ges till miljöbekämpande åtgärder. Ingen förklarar egentligen vad dessa åtgärder består av och det förstår jag. För så fort någon inte vet hur man ska lösa ett problem så lovar man en jävla massa pengar till åtgärder. Ungefär som när svenska regeringar ska bekämpa arbetslöshet, då ger man en massa pengar till åtgärder. Och inget av detta leder någonsin till något annat än att smarta typer söker efter pengar och skriver papper och motiverar sig med en massa floskler och skriver sedan upp namn på mindre smarta typer och skickar in till nån och får dessa pengar. Det som skiljer en smart typ från en mindre smart är att dom smarta har behållt sitt medborgarförtroende till den grad att dom fortfarande får söka pengar att göra av med på oss mindre smarta som systemet har kapat av hälsenorna på. Och ungefär så funkar det även i globala sammanhang fast då med ännu mer pengar och framför allt med fan så mycket fler mellanhänder och organisationer som i sin tur består av en sjuhelvetes massa fler smarta typer som åker flygplan och taxi och dieselbuss på en jävla massa mellanlägeskonferenser för att rädda miljön.

 
Oj vad pengar vi ska dumpa i u-länderna på miljöbekämpande åtgärder! Förutsättningen är förstås att vi skickar dit ett par arméer av dom där smartare typerna som projektledare. Alla kan ju inte sitta här hemma heller och sysselsätta ljuramän.

 

Borde inte problemet med miljön snarare vara att vi i väst är så in i helvete fixerade vid att man löser allt med mera pengar, när det borde vara tvärtom? Ge fan i att satsa pengar i nånting, för så fort det kommer in pengar i globala sammanhang så ökar sopberget. Ge fan i att producera så mycket skit, bagerierna och mejerierna och dom som odlar vetet och rågen och matar korna kan väl få nån slant så vi inte svälter ihjäl, men vi andra, borde inte vi belönas för miljöfrämjande passivitet? ”I år går det stora miljöpriset till Ljuramannen för att han plikttroget legat i sin säng, gett fan i att byta lakan, spolat toan endast när det börjat lukta till grannen och därmed sparat på både bensin, trottoarer, tvättmedel och friskt vatten! Inte heller har han handlat mer än det nödvändiga och därmed besparat oss från både sopberg och ökad BNP som ju bara leder till ett skadat jordklot.” Där har vi lösningen, ge fan i att jobba ihjäl Moder Jord!


I Köpenhamn var det säkert lajbans, en massa snor- och borgarungar fick både stryk och tårgas av poliser som enligt en ny lag fick förlusta sig bäst dom ville utan närmare motivation. Den så kallade "lymmellagen". Jag skulle tro att  den sadomasochistiska församlingen i min hemstad på klubben nere i hamnen inte kan känna annat än avundsjuka. Dessa slynglar kommer att berätta för barnbarnen hur mycket stryk dom fick och vad batonger det knäcktes på just deras huvuden. Någon har sagt att om alla som påstår sig ha varit på Woodstock, skulle festivalen varit större än hela USA. Så kommer klimatveganerna också att berätta: "På min tid fick vi pepparspray i ögat och fjäderbatong i röven, ni veklingar vet inte vad en riktig batong i röven är för något!" Och motståndarsidan säger detsamma, likt gamla vietnamveteraner berättar de år 2053: "Ja det var tider det, när farfar körde batong i veganröv och hamrade dom både gula och blå och röda och vita, blodet skvätte och vegankräken bad om nåd, men våra kukar stod som som högvakten utanför Amalienborg för gemensam plikt och njutning, och det kan man ju inte förvänta sig av er generation, jävla landsförrädare! Ni kan varken banka vegan eller knulla röv!"


Birger Schlaug fick i kulturnyheterna säga nåt i stil med att en accelererande klimatkris hotar demokratin. ”När haven svämmar över och vi får en massa flyktingar, då blir demokratierna väldigt påfrestade, då börjar folk ropa efter starka män, att klara miljöfrågorna är viktigt för demokratin.”


Förstår hans poäng även om jag nog ändå vill ge honom dagens pajasstrut. För vem fan blir rädd för att man hotar med demokratin, eller en kommande avsaknad av den? Möjligen nån stackars kuvad sate som tror sig omfattas av den. Jag gör det inte och lägger mig med gott samvete för att stiga upp kl 14.30 i morgon bitti i samma lakan som förra veckan. Och jag tänker fanimej inte källsortera min mjölkförpackning i olika delar då heller. 



Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , Dela

Staffan var inte bara en stalledräng...

...han var dessutom dum i huvvet.

 

Idag är det bloggonsdag. Dagens tema skulle vara jul på obestånd. Det nämnde jag i förbigående redan förra veckan och har inte så mycket mer att tillägga. Finns det inga pengar så finns det inte, oavsett om det är jul eller inte. Att älta i dåligt samvete och självömkan inför denna glädjens högtid gör ju ingen glad, oavsett om det är ditt, mitt eller samhällets fel. Nu ska vi förenas i frid och samförstånd, Försäkringskassans kontor kan jag ta hand om efter nyår, om jag får handgranaten jag önskar mig i julklapp. Innan dess får jag skriva om något annat som hör julen till.

 

Jag skriver om Staffan i stallet istället, honom har jag aldrig avhandlat på min blogg. Över huvudtaget tycker jag att det skrivs alldeles för lite om Staffan Stalledräng i juletid, tomtar och lucior och jesusbarn (nåja, det var väl länge sen det med...) skrivs det till leda om men inte stackars Staffan.

 

Om Staffan vet man att han blev helgonförklarad, Sankt Stefan, Stefanus, Stefanos... kär dräng har många namn. Låtom oss för enkelhetens skull här kalla honom för Staffan.

 

Jag tror att det vilar någon sorts förbannelse över alla helgon, förutom att dom för det mesta dör en för tidig död, brukar det vara nåt fel på dom. En erkänd svensk, nu både levande och verksam hjärnkirurg Jan Hillman, har tillsammans med kollegor undersökt Heliga Birgittas hjärnrester. Han tror att hon hade en hjärntumör som orsakade epilepsi, som i sin tur orsakade hallucinationer. Att epilepsi orsakar hallucinationer kan Ljuramannen skriva under på, eftersom samme Hillman faktiskt opererade hans fru för en liknande hjärntumör. Vad Staffan led av vet man inte, men riktigt klok kan han inte ha varit. Inte heller vet man i dagsläget om Ljuramannens fru kommer att helgonförklaras. Förmodligen inte, eftersom hon i dagsläget beter sig relativt lugnt och sansat.

 

Staffan var som i visan, en av kung Herodes stalldrängar. Han sägs ha varit den förste som såg Betlehemsstjärnan. Istället för att behålla hemligheten för sig själv, sprang han raka vägen till Kung Herodes, the big boss, och talade om det. Jävla idiot! Men såna är dom, drängarna. Lojala, dumma, ifrågasätter ingenting. Och vad gjorde Herodes? Stenade honom till döds förstås! För är det något överheten inte tål höra så är det sanningen. Och det är nästan att man tycker att det var rätt åt Staffan Stolledräng. Inte för att jag försvarar stening av andra än höga byråkrater och inkasserare av skilda slag, men nån sorts vett och klasskänsla kan man väl förvänta sig av en redan hunsad arbetare. För tänk om Jesus utan en massa ståhej av herodesar, änglakörer, vise män och annan mediacirkus, hade fått födas i lugn och ro och sedan i all stillhet fått organisera sina trupper för en schysstare värld hade han kanske också fått slippa bli korsfäst. Där tror jag att Lenin och grabbarna något senare hade fattat galoppen med lagom men inte för mycket uppmärksamhet. Jag tror även att evangelisterna på grund av Staffans klåperier fick en hel del bekymmer och var tvungna att försköna sanningen lite här och där. I egenskap av den tidens internet kan man nog se på de fyra evangelierna som på Wikipedia, bör läsas med stor skepsis.

 

”Staffan var en stalledräng, vi tackom nu så gärna” sjunger våra stjärngossar med dumstrut på huvudet. Tackom? För vadå om? Att den där jävla Staffan gick och skvallrade som värsta sortens goltupp på härbärget som försöker få sig en klunk Rosita som han hoppas ska bli kvar i tumultet när en annan hemlös blir avvisad? På köpet mördade Herodes alla gossebarn i hela mellanöstern för att denne Jesus förhoppningsvis också skulle stryka med. Ska vi tacka den jäveln för att ha orsakat ett massmord på barn av ren dumhet?

 

Denne Staffan var klart jämförbar med en knekt som springer och knackar dörr åt Unicol. Vad får han för det? En skitlön, spottloskor i ansiktet och folkets förbannelse. Det är ingen som tackar honom för det. Men lika lojal och korkad längtar han efter helgonförklaring och att skolbarn i dumstrutar ska sjunga sånger till hans ära.

 

Den 26 december brukar man även fira som Staffansdagen. Tänkte införa en ny tradition i år, med både nya och historiska inslag. Att varje år på annandag jul åka och stena en delgivningsman.

 

 

Det var ungefär så långt från ämnet det gick att komma denna onsdag. Skulle ni nu vilja läsa om obestånd i signad juletid, kan ni ju alltid se efter vad följande onsdagsbloggare har att säga.


http://blogg.aftonbladet.se/18750

http://insolvenssthlm.blogspot.com
http://superskuldsatt.blogspot.com
http://obestand.blogg.se
http://metrobloggen.se/villerider
http://affesblogg.blogspot.com/
http://systemsnyltarna.blogspot.com/

http://dwights13.blogspot.com/
http://fonzie.bloggspace.se

Diskutera även vidare hos Fattiga-Riddare, forumdelen för bloggkommentarer.


Under eftermiddagen anslöt sig ytterligare en bloggare till gemenskapen, Välkommen!

http://www.inspirera-inspirera.blogspot.com/


Läs även andra bloggares åsikter om , , , , ,


Dela

Så tystar man en feministkritiker

Sverige, detta Yttrandefrihetens Oas har åter igen visat vad man går för. Chefredaktören för tidningen Villaliv, Ingrid Carlqvist, fick sparken för att hon på sin fritid bloggade om orättvisor i bland annat vårdnadstvister. Efter att tidningen fått falska anmälningar om att Ingrid Carlqvist "skyddar pedofiler", gav man henne ett ultimatum, "Antingen slutar du att fungera som privatperson med egna åsikter eller så..."

Först lade Ingrid Carlqvist ner sin blogg, men tog sedan upp den igen och, ja, varför ska jag upprepa saker som Resumé redan har gjort, läs där!

Att tysta ner journalister är ganska lätt i ett samhälle där reklamintäkter väger mer än sanning och rättvisa.

Det är naturligtvis upprörande att Sverige, som är Ett Land, tillåter detta beteende. Av rent egoistiska skäl tycker jag dock att det känns hoppfullt med ytterligare en skärpt feministskeptiker och en bloggare som har mer att ge än att administera ytterligare en tidning för villaägare. Trädgårdsfascisterna kan nog tukta tulpaner och gräsmattor ändå!

Ingrid Carlqvists sätt att skriva om "statsfeminister", ifrågasättande av genusvetenskap eller funderingar kring Stieg Larssons konstiga värld är ljuvlig läsning! Börja nu! Här! Hennes numera nedlagda blogg bör också läsas, här!

Läs även andra bloggares åsikter om , , ,

Hur skulle det gå om alla städade upp sin egen skit?

Jag har en plan. Jag ska ge mig in på arbetsmarknaden med en helt ny företagsidé. Jag titulerar mig numera som bemanningsadministratör. Min tanke är att samordna olika bemanningsföretag under en paraplyorgansiation och sedan marknadsföra dem. Helt enligt regeringens och Arbetsförmedlingens nya policy. Om en firma söker städare, lokalvårdare eller trivseltekniker, kan de vända sig till mig. Då skickar jag dem en katalog med olika bemanningsföretag, Manpower, Uniflex, Poolia... Oj vad bemanningsföretag det kommer att finnas i min katalog! Sedan väljer företaget ett av dem som jag ringer till.

- Hej du! Det var The Man of Ljura Consultation and Profiting Management. Hur var det i Vegas?

- Dä va la brå.

 - Har ett företag som behöver er hjälp.

- Görbrå, kan dô be dôm å renga! säger bemanningsföretaget.

- Ja visst, vill ni att dom ringer nu eller den 15:e?

- Dä får la du avgôra, de e jö din piis öff kejk!

Varpå jag ringer tillbaka till firman och ger dem numret till bemanningsföretaget. Sedan skriver jag ut två fakturor som kommer att se ut så här:

Förmedling av bemanning 10 000:-

Adminstration 10 000:-

Telefonkostnader 5 000:-

Konsultation 10 000:-

Organisering av arbetet 10 000:-

Kontrollavgift 10 000:-

Dubbelkoll 20 000:-

Moms 10 000:-

ATP 10 000:-

STP 10 000:-

Lunch 750:-

Övriga omkostnader 125 823:-


Ja summan kan ni ju räkna ut själva, som en vink kan jag säga att mycket pengar blir det och eftersom både firman och bemanningsföretaget får fakturan blir slutsumman det dubbla.


För ett bemanningssföretag tar jag bara 5 000:- för att de ska få vara med i min katalog. Detta som introduktionspris förstås. Sedan fakturerar jag dem varje månad. Firmorna som är intresserade får i sin tur prenumerera på katalogen som kommer ut en gång i månaden. Varannan månad kommer det att stå nya saker i den.


Jag eftersträvar att få alla tänkbara priser och hederstitlar, Årets företagare, Årets Svensk, Årets Entrepenör. Ett par konsultuppdrag åt regeringen kommer också att sitta fint om jag hinner med för allt annat, eftersom jag tror att mitt företag kommer att ta upp rätt mycket av min tid, för det har jag läst att företag gör. Entrepenörer är ett hårt arbetande släkte. Hur mycket arbetare arbetar vet jag inte eftersom det aldrig står något om dem i tidningarna.


Nu finns det säkert en del läsare av den gamla stammen som ställer frågan varför inte firmorna kan ringa till bemanningsföretagen direkt, istället för att ha mig som mellanhand? Det finns ju så mycket människor som lever i gamla inrutade banor som inte förstår sig på nya tider. Då skulle man lika gärna kunna fråga varför det finns bemanningsföretag. Kan inte företagen anställa sina städerskor direkt? Har ni hört nåt så dumt! Tänk vad tid det skulle gå åt att bara anställa städerskor! Det skulle man inte hinna med. Alternativet skulle bli att slopa städerskorna och hur skulle det se ut? Att alla städade upp sin egen skit?

 

 

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , ,

Jobbansökan

Härom dagen skickade en god vän ett jobbförslag till mig som hon hade sett i en platsannons hos Arbetsförmedlingen. Hon tyckte uppenbarligen att jag var rätt man för jobbet och visst, lite smickrad känner man sig ju när vännerna uppskattar ens kvalifikationer. Läste en gång till:

Aktiv Delgivning bedriver rikstäckande delgivningsverksamhet på uppdrag av inkassobolag. Då våra uppdrag ständigt ökar söker vi nu flera platsombud runt om i Sverige.

Vi söker nu en delgivningsman i Norrköping m. omnejd.

Du skall besöka privatpersoner i bostaden för att överlämna en delgivningshandling. Arbetet är flexibelt men arbetstiderna är övervägande kvällar och helger .



Läste för säkerhets skull genom kvalifikationskraven ytterligare en gång och upptäckte att man i Sverige verkligen satsar på meriter.

"Det är en fördel om du har tidigare erfarenhet.

Våra krav är tillgång till bil, god lokalkännedom och ett gott ordningssinne.

Ersättning utgår per lyckat uppdrag."



Så varför inte, tänkte jag och formulerade en ansökan:


Härmed söker jag platsen som delgivningsman.

Jag har en gedigen erfarenhet av delgivingar, har själv fått ett oändligt antal dylika under mitt liv. Därmed kan man även säga att jag har stor erfarenhet av delgivningsmän, har studerat deras arbete ingående och lärt mig fällorna de gillrar för sina offer, samt de gropar de sjäva faller i. Och jag måste säga att de flesta av Era anställda inte imponerar nämnvärt på en luttrad man med livserfarenhet. Anställ mig omgående!


Tillgång till bil skriver ni, det har jag tyvärr inte men däremot en motorcykel. Tro mig, en delgivning brukar av någon anledning gå mer smidigt med motorcykel, i synnerhet när man parkerar den utanför den delgivnes dörr. Era arbetstider passar mig utmärkt eftersom jag inte tål dagsljus.


Lokalkännedom har jag, men i detta fall vill jag påpeka det omvända förhållandet, nämligen att lokalbefolkningen har kännedom om mig. Jag har ett rykte i Norrköping med omnejd som räcker en bra bit utanför länsgränsen och som kommer att ge era delgivningar exakt den pondus och kraft Ert spirande lilla företag behöver. Hittills har jag både givit och delgivit det lokala patrasket det de förjänar flera gånger än nog och detta förfarande tar jag givetvis med mig till Er serviceverksamhet. Vad vill ni ha? Knogjärn eller Ak4? Brand eller bilolycka? Jag garanterar att budskapet går fram och att gäldenären inte bara blir delgiven utan även betalar snällt när förfallodatumet säger pling i lilla telefonalmanackan.


Ordningssinne förstår jag att ni vill ha. Låt oss säga så här: Jag glömmer aldrig ett jobb jag åtar mig. Jag glömmer heller ALDRIG ett ansikte.


Ersättning utgår per lyckat uppdrag skriver ni. Och vad hade ni annars tänkt er? Skärpning för helvete, eller ska ni lära mej ABC-boken också?

 

Sådär, då var vi överens. Alltså kommer mitt arbetsprov om tre dagar, vilket innebär att om jag tills dess inte har hört ett rungande ja-svar på min ansökan kommer företaget AKTIV DELGIVNING GBG AB på ERIKSBERGSTORGET 11 i GÖTEBORG få en delgivning som heter duga. Själva jobbet börjar jag på tisdag nästa vecka så ni vet.


Vänliga hälsningar


Ljuramannen


Vars identiter och övriga personuppgifter ni ska ge blanka fan i så länge han sköter sitt jobb till vår gemensamma belåtenhet.


Tror ni att jag får jobbet?


Läs även andra bloggares åsikter om , , ,

Skuld och skuldkänsla

Förlåt oss våra skulder,
såsom ock vi förlåta dem oss skyldiga äro

Inte vet jag om Kronofogden eller Försäkringskassan läser Fader Vår,
men om de gör det, så lever de inte som de lär.

Ordet skuld kan betyda mycket. Jag har skulder, alltså är jag skyldig.
Men i grund och botten känner jag mig inte ett dugg skyldig. Jag känner
ingen skuld till min skuld. Byråkraterna på Försäkringskassan som från
början har orsakat mitt helvete borde däremot skämmas, gå med en klump i
halsen, be om försoning för att de har sårat min själ och ställa sig i
skamvrån med en dumstrut. Men det har de inte vett till. Dessa
samvetslösa människor kan inte känna empati, de saknar helt ord
för rättvisa, därför kan de utan minsta känsla av skuld förstöra
livet för hundratusentals människor.

Är det då någon skillnad på att ha skulder och att känna skuld?
Vi kan ju kolla vad t ex Nationalencyklopedin säger om dessa begrepp:

"skuld, ett åtagande att betala eller på annat sätt fullgöra en
ekonomisk förpliktelse till någon."

"skuldkänslor, plågsamma tankar och känsloupplevelser knutna till
personens uppfattning av att ha handlat orätt. Skuldkänslor är knutna
till den kontrollfunktion som kallas samvetet. Olika individer har olika
stark samvetsfunktion och därmed olika stor förmåga att uppleva
skuldkänslor."


Nu blev det genast svårare. "ett åtagande att fullgöra en ekonomisk
förpliktelse..."
Jag har inte åtagit mig att fullgöra någon ekonomisk
förpliktelse till någon. Författarna av NE vet nog inte om att man i detta land ålägger förpliktelser, inte åtar.

Jag har hela tiden varit beredd att sörja för mina barn så gott jag kan, men inte till det priset Försäkringskassan kräver, hade jag gjort det hade jag svultit ihjäl vilket i och för sig hade varit samhällsekonomiskt försvarbart.

Vi går vidare till avdelningen skuldkänslor: "plågsamma tankar och
känsloupplevelser knutna till personens uppfattning av att ha handlat
orätt."

Men jag har ju bara handlat efter bästa förmåga. Däremot kan jag ha
fruktansvärt plågsamma tankar och känsloupplevelser, om nu mordplaner
räknas till den kategorin. Men då handlar det om att det omgivande
systemet handlar orätt, inte jag. Samvetsfunktionen tycker jag att jag
har i behåll, vilket däremot kan ifrågasättas hos de som sätter folk i
skuld, inte hos dem som utan egen förskyllan har skulder.

Alltså vem bär skulden till skulden, den skuldsatte eller den som
sätter folk i skuld? Vem är den skyldige? Är det den som bär skulden
eller den som bär skuldkänslan?

Jag tror att språket har satt sina spår i folks medvetande vilket gör
att folk känner sig skyldigare än de förtjänar. Varför skulle det annars
var så tyst om 400 000 själar? Varför reser sig inte en halv miljon förtryckta människor och skriker VI HAR FÅTT NOG! Svaret måste vara skuldkänsla, skam, förnedring...

Att ha skulder behöver inte betyda att man är skyldig. Dock är det i vår kultur väldigt skuldbelagt att vara fattig. Ingen vill stoltsera med sin skuld, än mindre med att vara skuldsatt. Att vara oskuld är idealet.

För min egen del har jag inte så mycket att välja emellan. Skuldberget växer, dock ej mina skuldkänslor. Dem överlåter jag till de skyldiga, Kronofogden och hans lakejer, dvs de som tjänar på mina skulder. Eller snarare tror sig tjäna...


Även följande bloggar rör sig i samma marker idag, oavsett om de är eller känner sig skyldiga:

http://blogg.aftonbladet.se/18750

http://insolvenssthlm.blogspot.com
http://superskuldsatt.blogspot.com
http://obestand.blogg.se
http://metrobloggen.se/villerider
http://affesblogg.blogspot.com/
http://systemsnyltarna.blogspot.com/

http://dwights13.blogspot.com/
http://fonzie.bloggspace.se


Diskutera gärna vidare hos Fattiga-Riddare, forumdelen för bloggkommentarer.



Läs även andra bloggares åsikter om , , ,

 


RSS 2.0