Ljuramannen

Det är onsdag och plikten kallar. Idag ska vi skriva om svartjobb har någon fått för sig. Svårt att skriva om något man inte vet något om… Men jag ska försöka.

 

Jag har nämligen aldrig jobbat svart i hela mitt liv. Jag har aldrig gjort en enda tjänst mot vare sig granne, vän eller familj utan att deklarera för det. I förrgår skottade jag min grannes altan och som tack fick jag en kopp kaffe som jag genast krävde ett kvitto på. Min noggrannhet har medfört att jag numera hyr ett extra rum för alla pärmar med kvitton och deklarationsblanketter. Detta rum drar jag givetvis av i deklarationen, det är min lagstadgade rätt.

 

Nåja, jag kanske överdriver lite. Men det stämmer att jag aldrig har jobbat svart. Tanken har aldrig slagit mig in. Men OM jag någon gång skulle få för mig att svartjobba, skulle jag naturligtvis aldrig i hela mitt liv skriva om det. Så dum skulle jag inte vara.

 

Nu råkar jag ändå veta att det finns andra människor som jobbar svart. Är detta moraliskt försvarbart? Ja och nej skulle jag vilja säga. Samvete och moral är svåra saker. Några gör det för att tjäna storkovan, några för att skryta om det, somliga vill lura staten och får tillfredsställelse av det, en del vill få ihop till ett par skridskor eller en cykel till barnen. För en del är det en överlevnadsfråga.

 

Min bloggarkompis Skuldsatt har en historia här som jag rekommenderar alla att läsa, oavsett om ni gillar svartjobb eller inte.

 

Om man som jag har hamnat i en rävsax som samhället själv har gillrat, man tilldöms en summa att betala som ingen matematiker får ihop, får ingen chans till återhämtning, ingen möjlighet till anstånd eller återbetalning, vad finns det egentligen för orsak att jobba överhuvudtaget? Att jag ska gneta för att återbetala något som Försäkringskassan via Kronofogden tar ifrån mig, var finns poängen? Vad är meningen? Svara Mig, O Store Gud!

 

Om jag skulle förklara den svenska modellen för en människa i, låt oss säga Tanzania med swahili som modersmål, skulle min tolk förmodligen ha en hel del att reda ut. Inte för att jag på något sätt ser Tanzania som ett drömsamhälle jämfört med Sverige, men något mer lättbegripligt måste deras system ändå vara.

 

Hus skulle jag då gå tillväga för att förklara den svenska modellen för min swahilitalande vän?  Jag skulle troligen börja med hur jag hade tänkt mig mitt yrkesverksamma liv.

 

När jag var 23 år hade jag slutat Komvux med toppbetyg. Hade som plan att vidareutbilda mig, hålla fast vid min smått inkomstgenererande hobby, utveckla denna hobby, kanske ha ett litet företag vid sidan om en offentlig anställning. Jag skulle bli ekonomiskt oberoende, klara mig själv, inte behöva ta emot bidrag från samhället, ha en lagom lön, betala skatt så de mindre bemedlade skulle kunna ha ett hyfsat liv också. Jag har aldrig drömt om rikedomar, lyxbilar eller villor, segla törs jag inte, golf verkar tråkigt, tycker att aluminium är ett mer praktiskt material än guld och de som har sett mig kan intyga att modekläder varken är eller har varit min passion. En oberoende medelsvensson som tycker att det är lika häftigt att betala skatt som Mona Sahlin påstår, det var min modell.

 

Hit i berättelsen skulle nog swahilikompisen hänga med rätt bra förutsatt att tolken kunde göra en korrekt översättning av Mona Sahlins uttalande. Då skulle jag glatt kunna gå vidare och förklara hur mitt liv faktiskt ser ut idag.

 

Jobbet jag utbildade mig till fick en politisk lågkonjunktur, modersmålsundervisning jag jobbade med avskaffades nästan. I samma veva skilde jag mig, Försäkringskassan tog ifrån mig det som kejsaren tillhör, skuldberget växte, Kronofogden satte varningstrianglar framför mitt namn, möjligheten till det lilla företaget togs bort, inga fler studielån, inga andra lån heller för den delen, ingen framtid.

 

Det lustiga är att man tar ifrån en möjligheten till egen försörjning men slår inte ihjäl människan för det. Man försörjer honom ändå fast med små medel. När jag inte har fått tag i ett jobb har jag gått på A-kassa, senare i Jobb- och utvecklingsgarantin. Och vem betalar ut ersättningen? Jodå, naturligtvis FÖRSÄKRINGSKASSAN! Samma instans som knäckte min ekonomi måste nu försörja mig…

 

Efter 450 dagar Jobb och utvecklingsgarantin hamnar man i något som kallas fas3, dvs. man blir sysselsatt just där Arbetsförmedlingen tycker att man ska. Nu sitter jag i en helt meningslös terapi och skriver det här blogginlägget eftersom ingen riktigt kan få mig att göra något annat. Hade jag gått hemma hade det varit syndigt, att ta emot bidrag från FÖRSÄKRINGSKASSAN utan att göra en motprestation, det går ju inte för sig förstår ni väl! Nu går jag hit varje morgon, sitter till 16.00, gör inget och det är fullt accepterat. Inte bara accepterat. Jag får samma ersättning som före fas3, men Arbetsförmedlingen betalar 225: - till anordnaren för varje dag jag sitter här och förvaras. Vi är ett hundratal förvarade på just detta ställe, så de som äger vår tid får alltså 22 500 per dag. Av skattemedel. Och detta har bestämts av en regering som vill sänka skatten.

 

Vi tar en snabbrepris:

 

Jag vill jobba vitt men

·        FÖRSÄKRINGSKASSAN knäcker min ekonomi.

·        Jag kan inte jobba, tvingas leva på bidrag från…

·        … FÖRSÄKRINGSKASSAN som i sin tur...

·        …tvingar mig i en åtgärd som kostar…

·        …SKATTEBETALARNA en massa onödiga kronor.

·        Detta har bestämts av en REGERING som vill slopa…

·        …SKATTER men tycker att jag ska göra…

·        …RÄTT för mig.

 

Skulle jag däremot jobba svart skulle det inte

·        generera några inkomster till STATSKASSAN, vilket skulle innebära att…

·        …man fick LÄGGA NER offentlig verksamhet som t ex…

·        …FÖRSÄKRINGSKASSAN…

·        …som inte skulle längre skulle förstöra fler liv utan ge möjlighet till…

·        …EGEN försörjning.

·        Man skulle inte heller ha råd till idiotiska fas3-projekt som…

·        …KOSTAR pengar…

·        …FÖRNEDRAR goda medborgare som…

·        …MIG SJÄLV och hindrar mig att göra…

·        …RÄTT för mig.

 

 

Min swahilitalande kompis och tolken skulle nog vid det här laget föreslå att vi gjorde något annat än försökte begripa oss på främmande kulturer trots min förenklade modell. Vi skulle nog hellre sätta på den här sången med Saida Karoli och dansa hela natten lång och glömma bort att Landet Sverige någonsin uppfunnits.

 

Efter att ha lyssnat och dansat färdigt tycker jag att ni ska ta reda på vad följande bloggare har att säga om svartjobb och annat som berör Landet Sverige.

http://insolvenssthlm.blogspot.com
http://blogg.aftonbladet.se/18750
http://projektpariktigt.blogspot.com/
http://affesblogg.blogspot.com
http://systemsnyltarna.blogspot.com
http://dwights13.blogspot.com
http://resurspank.blogspot.com
http://inspirera-inspirera.blogspot.com
http://johnnyrockersblogg.blogspot.com
http://autodidact.blogg.se
http://poorloser0.blogspot.com
http://obestand.blogg.se
http://superskuldsatt.blogspot.com

Läs även andra bloggares åsikter om Svartjobb, den svenska modellen, Försäkringskassan, fas3, skatt, swahili, Saida Karoli


pingat på intressant.se och Twingly


Dela