Vi har det mysigt på våra träffar och lär oss nätverk.

Jag är arbetslös. Har blivit inslussad hos en PRIVAT arbetsförmedling. Senast i tisdags var jag på gruppträff. Det var mysigt. Vi fick lära oss att göra kontaktnät. Föreläserskan ritade en liten gumma på tavlan, den vita. Redan på min tid som lärare för ett par år sedan var tavlorna vita. Whiteboard heter det. När jag gick i skolan var tavlan grön fast den kallades svarta tavlan. Skolan var inte konsekvent då heller. Fast man fick veta sin plats i livet, den som ville. Jag tror att jag tog reda på den själv. Och därför sitter jag numera på gruppmöte med andra likasinnade och tittar på små gummor på whiteboards.

Runt gumman ritade föreläserskan en massa bollar och i dem skrev hon vilka kontakter man kunde ha. Den här gumman skulle alltså vara vi. Kontakterna kunde vara GRANNAR, SLÄKT eller TIDIGARE ARBETSKAMRATER. Dessa kanske jobbade på ett företag och kunde tipsa en om ett jobb. Men inte nog med det, för nu kommer det fina, vidare kunde ens GRANNE, SLÄKTING eller TIDIGARE ARBETSKAMRAT känna någon ytterligare som jobbade någonstans. Som i sin tur kunde tipsa ytterligare några GRANNAR, SLÄKTINGAR eller TIDIGARE ARBETSKAMRATER. I det här ledet kunde det t o m handla om deras NUVARANDE Arbetskamrater!

Och så här höll det på. En sorts kedjereaktion det här med nätverk, jag kom att tänka på Eisteins teorier när han uppfann kärnklyvningen. E=mc2, fast lite mer komplicerat. Einstein fick nobelpriset. Den som uppfann konceptet med privat arbetsförmedling får nog inte nobelpriset men som tröst en sjuhelvetes massa pengar från borgarregeringen för att ta hand om såna som mig.  

När jag slussades in i den här varianten från min vanliga arbetsförmedling lovade man en att hitta de "dolda jobben". Dessa privatister hade enligt sig själva en sjuhelvetes massa kontakter med olika företag. Nu snart efter ett halvår har jag inte hört talas om en enda. Men däremot skulle vi själva göra en nätverkskarta om oss själva och presentera för våra kompisar. De dolda jobben...? Att komma på tanken att sätta hopplösa typer som mig som ingen vill veta av för att dessa ska inventera sitt nätverk av andra lika hopplösa typer är strålande. Då pratar vi om väldigt dolda jobb.

Förutom dessa veckoträffar har vi worksops. Där har vi lärt oss hur man skriver CV, personliga brev och uppför sig på en anställningsintervju. Jag har missat en workshop för just den dan hade jag jobb. Men den ska jag ta igen. Då ska dom lära mig hur man pratar i telefon.

Kommentarer
Postat av: ulrika ring

ja vad fan ska man säga...



Vilket jävla trams. Sånt slöseri av resurser.



Vilket jävla trams. Tänk att du lever TROTS detta. Bara det är en bedrift.



//Ulrika

2009-11-08 @ 12:24:48
URL: http://insolvenssthlm.blogspot.com
Postat av: Autodidact

Hur gick det då? Törs man ringa till dig nu eller vet du fortfarande inte hur man gör när man pratar i telefon? Du Ljuramannen, som din granne kan vi väl starta ett kontaktnät och dra igång en privat föreläsningsförmedling och föreläsa om hur man uthärdar alla dessa nonsenskurser. Jag har tio års erfarenhet och du kan säkert toppa det. Så otroligt mycket pengar vi skulle tjäna! Jag kan prata i telefon men jag kan inte uppföra mig på interviewer, vad kan du?

2010-04-18 @ 11:03:42
URL: http://autodidact.blogg.se/
Postat av: Ljuramannen

Ja du Autodidact, kanske ingen dum idé, vi kanske kan söka fas3-pengar till det. Fas3 om att skrota fas3.



Till skillnad från dig kan jag inte uppföra mig alls i möblerade rum, men jag börjar lära mig. Har haft Jobbfabriken som förebild, skulle vi börja håva in cash kan jag nog få upp ett par leenden.

2010-04-18 @ 11:22:52

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0