Arbetets Museum igår

Igår var det då dags för föreläsningen med Pelle Billing och Ingrid Carlqvist som jag tidigare har gjort reklam för. Trevlig tillställning, hyfsat med folk och en rätt så balanserad debatt efteråt. Lite trist med tidsbristen, föreläsarna hade tänkt sig tre timmar istället för två men Arbetets Museum stängde tidigare än tänkt, en klar planeringsmiss som vi i Pappa-Barn får ta med i beräkningen i fortsättningen.

 

Mycket hann man avhandla ändå, otillbörlig påverkan, myten om incest, orättvisor i lagstiftning osv.

 

När Pelle ritade upp Maslows gamla hederliga behovstrappa och jämförde könsroller förr och nu samt förklarade deras uppkomst med hur samhällen såg ut under stenåldern och det senare jordbruket kom man fram till slutsatsen att könsrollerna faktiskt har överlevt sig själva. Män behöver inte längre vara starka eller beskyddande och kvinnor kan gott syssla med arbete eftersom plogen inte längre kräver lika mycket muskler som förr.

 

Dock finns det en sak som gärna glöms bort i mansdebatten i Ljuramannens värld. Vi tar det här med behovstrappan. Enligt Maslow är människan tvungen att klara av vissa behov för att sedan kunna ägna sig åt andra behov. De lägst nere ska klaras av innan man ägnar sig åt annat. Så här:

 


Och just i den ordningen. Numera anses vi vårt civiliserade samhälle vara rätt nära punkt fem. Och visst, några av oss är det också. Men vi är många MÄN som befinner oss på plan 1, oroar oss för om vi ska ha mat i morgon, kommer man att stänga av elen osv. för att SAMHÄLLET har satt oss i en rävsax med skulder för tid och evighet, något jag har fyllt den här bloggen med, som påminnelse kan vi dra till med den här debattartikeln för den som inte har läst den.

 

Är det för gemenskap och tillgivenhet jag jobbar för Pappa-Barn? Eller för att förverkliga mig själv? Nej, jag skulle nog ha annat att fylla den tiden med om det inte vore för att jag är orolig för punkt 1, de grundläggande behoven, mat och tak över huvudet, som i sin tur har gjort mycket för att kontakten med barnen inte är vad den ska. Men bra ändå att någon överhuvudtaget orkar engagera sig i debatten. En anledning till varför inte män i större omfattning engagerar sig kan vara just att man befinner sig på steg 1. Det ekonomiska berördes dock när Pelle nämnde det orättvisa i att barnbidraget (och alla andra bidrag med för den delen) alltid auotmatiskt går till mamman.


Pedofilskräck. Siffror florerar. Att ända upp till 25 % av barnen skulle ha blivit utsatta för övergrepp. Tur att man har papper på sin oskuld… Att figurer som Monica Dahlström-Lannes till exempel fritt får påstå att barn som avskyr filmjölk har blivit utsatta för sexuella övergrepp i en bok som ges ut av Rädda Barnen. Att när en finsk forskare på en Nordisk konferens ville göra socialfolk glada genom att påstå att endast 1 – 1,5 promille var mer korrekt än 25 procent, blev socialfolket inte alls glada. Det ska vara hemskt och eländigt och pedofiler ska hängas, oavsett om de finns eller inte!

 

Den avslutande debatten fick en munter (?) poäng när en klok åhörare ställde frågan vilket parti man ska rösta på i höstens val om man vill ha mindre feminism men mer jämställdhet. Det blev underligt tyst från både föreläsare och åhörare.


Lite länkar inför gårdagen: Telefonintervju med båda i SR Östergötland och debatt i 24nt med Pelle och Jonatan Hermansson från SSU. Jonatan kommer att gå långt inom politiken tror jag. Så påläst, så korrekt, så rätt. Om några år tänker han ännu mindre självständigt och karriären är ett faktum.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , ,

pingat på intressant.se och Twingly

Dela

Kommentarer
Postat av: Träd

Den där Jonatan verkadede bara ha intränade repliker som han läste upp.

2010-05-09 @ 19:45:28

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0